Konsten att alltid ha rätt

Bild för Peter Dahlgren
Inlagt av Peter Dahlgren 27 juli, 2011 - 07:26

Ämnesord 

eristik, dialektik, diatrib, polemik

Att strida med ord är en kamp på liv och död. Då människan är en naturlig rättshaverist betyder äran av att ha rätt och gå vinnande ur striden mer än livet självt. Av den anledningen kan vi försvara en ståndpunkt ända in i döden trots att vi hade fel från första början men saknade karaktär nog att medge det. Den här boken har inga ambitioner att ändra på det. Tvärtom. Här får du lära dig hur du kan strida fram till dödsskuggans dal med vetskapen av att du inte dog förgäves: Du fick i alla fall rätt. Det kan ju nämligen vara så att du har rätt fast du ännu inte hittat argumentet som bevisar det.

Detta är en cynisk bok om hur man argumenterar, för dig vars enda syfte är att vinna debatter med såväl rätta som orätta medel. Dock vill jag höja ett varningens långfinger. Kunskap är makt och med stor makt kommer också stort ansvar. Därför vill jag att du bara använder dessa metoder mot sinnessvaga individer som du har en rimlig chans att prygla upp.

Varför är vi rättshaverister?

Men varför är människan egentligen en sådan rättshaverist av naturen? Varför är vi alltid beredda att gå till motattack när våra övertygelser attackeras? Enligt den så kallade argumentativa teorin beror detta på att vi genom evolutionen utvecklats för att tillsammans med andra människor stöta och blöta våra argument.1 Det är alltså fördelaktigt med två sidor som intagit varsitt skyttevärn och möts i en verbal strid. Vi ser i regel bara det som bekräftar våra egna föreställningar2 och det innebär att vi är dåliga på att resonera självständigt på vår kammare, eller med likasinnade, men däremot utomordentligt skickliga på att försöka få rätt mot vår meningsmotståndare.3 Vi försvarar då vår ståndpunkt från alla angrepp och försöker forcera motståndarens argument. Att debattera ska därför ses som en social aktivitet som bör göras från två avgrundsdjupa och ointagbara skyttevärn. Och det är där eristisk dialektik kommer in.

Vad i helvete är eristisk dialektik?

Eristisk dialektik är konsten att alltid få rätt. En snabbguide i eristik:

När någon talar sanning om att ljuga, så ljuger han. Om du känner din pappa, men du inte vet vem den maskerade personen framför dig är, som är din far, så både känner och känner du inte samma person. Om du inte har tappat någonting, så har du det uppenbarligen kvar. Du har inte tappat dina horn, alltså har du dem kvar.4

Med eristik kan man bevisa vad som helst. Det innebär dock inte att en skicklig talare inte kan se igenom det. Men när du bestämt dig för att en gång för alla göra upp med den där "jävla besserwissern" på jobbet bör du läsa den här boken. Samtidigt kan du lättare hantera sådana fadäser om de riktas mot dig.

Det finns flera olika typer av debatter, där eristik är den vi ska fokusera på. Men för att sätta det i rätt sammanhang kan vi titta på vad som skiljer dem åt.

Typer av dialog5
  Inledande situation De medverkandes mål Målet med dialogen
1. Övertygande (övertalning) Konflikt mellan åsikter Övertyga motståndaren Avgöra eller förtydliga sakfrågan
2. Undersökande Behöver bevis Hitta och bedöma bevis Bevisa (eller vederlägga) hypoteser
3. Förhandlande Konflikt mellan intressen Få det du mest av allt vill ha Resonlig kompromiss båda kan leva med
4. Informationssökande Behöver information Inhämta eller ge information Utbyta information
5. Övervägande Dilemma eller flera praktiska val Samordna mål och handlingar Bestämma bästa handlingsalternativet
6. Eristik Konflikt mellan personer Verbalt slå ut motståndaren Blottlägga en djupare konflikt

Många gånger förekommer det en föreställning om att vi inte ska debattera därför att vi inte kommer att lyckas övertyga vår motståndare. Men titta då i tabellen ovan igen. Är det vårt mål att övertyga motståndaren när vi debatterar med eristik? Inte alls. Ingen skulle hävda att moderaterna bör undvika debatter med socialdemokraterna därför att de inte kommer att övertyga varandra, men det har å andra sidan aldrig någonsin varit deras syfte. De ska dra ned byxorna på varandra och peka finger, för att vinna väljarnas hjärtan, inte varandras.

I en eristisk debatt finns det nämligen alltid en vinnare och en förlorare. Och lyckas vi visa att den andre har fel, så måste vi ha rätt. Båda kan naturligtvis ha fel i sakfrågans objektiva natur, men det är dock inte vår sak att utreda sanningen i den här boken. Vi är här för att besegra motståndaren.

Diskussion: en metod för att befästa andra i deras missuppfattningar.
Ambrose Bierce

Svenska Akademins ordbok kallar eristik för ordstrid eller sofisteri. Eristik är handlingen att utkämpa en skarpsinnig eller spetsfundig logisk strid. Dialektik innebär i princip att man debatterar genom att ge skäl och motskäl, ställer frågor och motfrågor, medan eristik innebär att man gör det för att vinna. Den numera nedgrävda filosofen Arthur Schopenhauer utvecklade eristiken (utifrån Aristoteles, som han förvisso sågar brutalt längs med smalbenen) och denna bok bygger mycket på hans verk.6 Schopenhauer visste att filosof blir man när man börjar resonera med sig själv, cyniker efter att ha försökt resonera med andra.


[1] Mercier & Sperber (2010).

[2] Det kallas confirmation bias och är en psykologisk effekt där man ser det man vill se och hör det man vill höra, det vill säga bara tar in den information som bekräftar det vi redan vet eller tror på. Den som på förhand är mycket fientligt inställd till en förändring ser exempelvis bara negativa effekter av den.

[3] I organisationer har det visat sig värdefullt att ha en "djävulens advokat" i ett projekt med uttalat syfte att argumentera emot idéer. Det stärker den slutgiltiga idéen. (Armstrong, 1982).

[4] Sloane (2001, s. 261).

[5] Walton (2008, s. 8).

[6] Schopenhauer (2007).